Nästa kapitel...

Så då hade jag alltså en fungerande Dnepr..Vad för slags var nog ännu för mig ganska oklart.. men den startade och hade även fungerande belysning och bromsar... eller? Bromsarna var nog kanske att det betrakta som garanterat låsningsfria... men dom hejdade ju i vart fall vår framfart någorlunda...

Så jag ansåg att det borde vara en god ide att boka en tid för en kontrollbesiktning.. fixade så försäkring och ställde på fordonet...

Infann mig så tämligen nervös i god tid på stationen... bredvid mig står det en ball Triunph.. av äldre dato.. ägaren upplyste mig om att han likt mig inte var helt klar över fordonets faktiska ålder eller för den delen dess dokument.. Men han trodde att hans bromsar var hans minsta bekymmer.. han var mer bekymrad över sina ljuddämpare.. Nu fick vi inte stämt av efteråt men av ljudet att döma när han drog iväg så lät det som om i vart fall hojen var på gott humör...

Så blinkade så mitt nummer upp på fasaden.. bara å kicka igång och rulla in... Kontrollanten log brett och visade att jag kunde stoppa och jag klev så av....  sedan fick jag visa att jag hade hel och halvljus... vilket befanns vara något lågt och vi justerade så gemensamt strålkastaren tills ljusbilden nådde godkända krav... ( tog då fram min tumstock och noterade avstånd ifrån hojens hastighetsmätare till framkant av lyktan... så nu vet jag ungefär hur det skall va...)

Sedan uppmanades jag att blinka.... vilket jag gjorde.. kommentaren blev så... blinka... vilket jag gjorde igen och sedan påpekade att jag blinkar men hojen har ju inga blinker om det är dom som ni menar... ??

Till min stora lycka hade inspektören humor... sedan så kom frågan... varningstriangeln... och jag erkänner villigt.. hade inte en aning om att en sådan var lagstadgad ombord på en hoj med sidovagn... men när jag utforskat holken så hade jag ju bakom ryggstödet hittat några stora klämmor som helt uppenbart var monterade där för att husera något bra att ha föremål... jag hade då ansett att en varningstriangel i sitt röda plastfodral passa utmärkt och även kunde vara bra och ha....

Detta gillades av inspektören som nu ansåg att det var dags för provkörning... jag startade hojen och sedan vart det en nervös väntan... men jisses... han ansåg bromsar och resten vara helt ok och sedan när betalning var erlagd så förklarade han att det lär ju dröja tills vi ses igen.... Jag hade alltså inte tänkt på att hojen på papper var en 71 och så nu då var befriad ifrån krav på fortsatta inspektioner.... Så jag var löjligt glad och tillfreds när jag sedan rullade hem och såg fram emot nya äventyr....

Nu ämnar jag fundera lite över nästa inlägg men jag lover det kommer inom kort..

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen